Metodologia de la investigacion

Vilket av följande alternativ utgör ett korrekt och komplett formulera syfte för en omvårdnadsrelevant randomiserad kontrollerad studie (RCT) om fysisk aktivitet, där population, specifik intervention och utfallsmått framgår tydligt?. Syftet är att undersöka upplevelsen av fysisk aktivitet hos äldre personer som bor på särskilt boende. Syftet är att undersöka om ett 12-veckors sjuksköterskeledd gåprogram kan förbättra hälsorelaterad livskvalitet och gångförmåga hos personer med hjärtsvikt i jämförande med sedvanlig vård. Syftet är att utvärdera effekten av fysisk aktivitet på patienter med diabetes. Syftet är att kartlägga hur ofta fysisk aktivitet utförs av patienter efter en höftledsoperation samt identifiera hinder för träning.

I en studie vars syfte är att undersöka om det finns samband mellan undernäring och demenssjukdom samlas data in från äldre personer som bor på särskilt boende. Alla som bjuds in till att delta i studien kan inte själva ge informerat samtycke på grund av kommunikationsproblem och/eller demenssjukdom. Informerat samtycke inhämtas i stället från nära anhörig till dem. Vilken etisk huvudprincip utmanas eller överträds i första hand genom detta tillvägagångssätt, och vad är motiveringen till det?. Godhetsprincipen – eftersom deltagarna inte garanteras någon direkt hälsovinst eller medicinsk nytta genom sitt deltagande i studien. Autonomiprincipen – eftersom beslutet om deltagande tas av någon annan än individen själv, vilket innebär att personens egen självbestämmanderätt förbigås. Rättviseprincipen – eftersom personer med kommunikationsproblem och demenssjukdom särbehandlas i jämförelse med andra boende. Icke-skada-principen – eftersom insamling av data om undernäring innebär fysisk och psykisk skada för deltagarna.

Som legitimerad sjuksköterska förväntas du utöva evidensbaserad omvårdnad (EBO) baserad på tillförlitlig forskning och beprövad kunskap, vilket exempelvis lett till införandet av känguruvård inom neonatalvården. Vilket av följande alternativ anger RÄTT kombination av två svenska kunskapsmyndigheter (a) och två ytterligare källor/kunskapsstöd (b) som sjuksköterskan kan använda som grund för EBO?. Myndigheter: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) och Socialstyrelsen. Ytterligare källor: Vetenskapliga databaser (t.ex. CINAHL/PubMed) och kliniska riktlinjer (t.ex. Vårdhandboken). Myndigheter: Svensk sjuksköterskeförening (SSF) och Vårdförbundet. Ytterligare källor: Vetenskapliga databaser (t.ex. CINAHL/PubMed) och kliniska riktlinjer (t.ex. Vårdhandboken). Myndigheter: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) och Socialstyrelsen. Ytterligare källor: Patientomdömen på sociala medier och personliga minnesanteckningar från tidigare kollegor. Myndigheter: Svensk sjuksköterskeförening (SSF) och Läkemedelsverket. Ytterligare källor: Vårdhandboken och patientomdömen på sociala medier.

Vad kännetecknar i första hand datainsamlingen i en tvärsnittsstudie (cross-sectional study)?. Data samlas in från samma deltagare vid upprepade tillfällen under en längre tidsperiod för att följa förändring över tid. Data insamlas vid ett enda bestämt tillfälle ("ögonblicksbild") där både exponering och utfall uppmätts samtidigt. Data samlas in genom att en aktiv intervention eller behandling ges till en valt grupp för att mäta dess orsakseffekt. Data samlas in retrospectivt genom att jämföra personer som redan har en sjukdom med en frisk kontrollgrupp.

För att säkerställa att forskarens personliga bakgrund, erfarenheter och värderingar inte omedvetet styr tolkningen och analysen av kvalitativ data är det avgörande att forskaren reflekterar över sin egen förförståelse. Vad kan det leda till under dataanalysen om forskaren INTE är medveten om eller hanterar sin egen förförståelse?. Studiens subjektivitet ökar så att forskarens egna antaganden färgar analysen, vilket försämrar resultatets trovärdighet (credibility/confirmability). Studiens statistiska styrka (power) minskar drastiskt, vilket gör att urvalet inte längre blir representativt för hela populationen. P-värdet blir opålitligt, vilket innebär att forskaren riskerar att göra ett signifikansfel (Typ I-fel) i analysen. Datamaterialet drabbas av bortfall (attrition bias), vilket gör att deltagarna avbryter sin medverkan under studiens gång.

I en longitudinell observationsstudie följs en grupp äldre på vård- och omsorgsboende under sex månader avseende antal fall. Data samlas även in om bakgrundsvariabler (såsom ålder), nutritionsstatus och självskattad hälsa. Syftet är att beskriva prevalens av fall i gruppen samt undersöka samband mellan fall och övriga faktorer. Vilket av följande alternativ ger den RÄTTA motiveringen till varför analytisk statistik behövs (A), samt anger LÄMPLIGASTE central- och spridningsmått för kontinuerliga variabler som ålder i den deskriptiva statistiken (B)?. Analytisk statistik: Krävs för att beskriva medelvärdet och procentuell fördelning av fall i gruppen. Deskriptiv statistik (ålder): Bör beskrivas med typvärde och kvartilavstånd. Analytisk statistik: Krävs för att pröva hypotetiska samband och statistisk signifikans mellan fall och andra faktorer (t.ex. nutritionsstatus). Deskriptiv statistik (ålder): Bör beskrivas med medelvärde och standardavvikelse (alt. median och interkvartilavstånd vid snedfördelning). Analytisk statistik: Krävs för att orsakssamband (kausalitet) automatiskt ska kunna bevisas mellan ålder och fall. Deskriptiv statistik (ålder): Bör enbart beskrivas med relaterad frekvens och p-värde. Analytisk statistik: Krävs för att minska antalet deltagare som hoppar av studien under de sex månaderna. Deskriptiv statistik (ålder): Bör beskrivas med relaterad risk (RR) och konfidensintervall (CI).

Urvalsprocessen har stor betydelse för en studies resultat och kvalitet. En av de mest förekommande icke-slumpmässiga urvalsmetoderna i omvårdnadsforskning är bekvämlighetsurval (convenience sampling). Vilket av följande alternativ beskriver RÄTT hur ett bekvämlighetsurval genomförs (A) samt vilken NEGATIV påverkan metoden främst har på studien (B)?. Genomförande: Deltagare väljs ut slumpmässigt från ett komplett befolkningsregister. Negativ påverkan: Det leder till att studien blir mycket kostsam och tidskrävande att genomföra. Genomförande: Deltagare inkluderas utifrån vilka som finns lättillgängliga vid tidpunkten för datainsamlingen (t.ex. de som befinner sig på en viss avdelning eller svarar på en anslagstavla). Negativ påverkan: Det skapar en hög risk för urvalsbias (selection bias), vilket gör urvalet icke-representativt och försämrar resultatens generaliserbarhet/överförbarhet. Genomförande: Forskaren handplockar enbart deltagare som har specifik och djupgående erfarenhet av det studerade fenomenet. Negativ påverkan: Det leder automatiskt till att datamaterialet blir för stort för att hinna analyseras. Genomförande: Deltagare rekryteras genom att redan inkluderade personer tipsar forskaren om nya lämpliga deltagare i sitt nätverk. Negativ påverkan: Det gör att forskningsetiskt godkännande inte längre krävs för studien.

Olika studiedesigner har olika styrkor och användningsområden inom omvårdnads- och medicinsk forskning. Randomiserade kontrollerade studier (RCT) räknas ofta som guldstandard för att utvärdera effekter av omvårdnadsåtgärder och behandlingsmetoder. Vilket av följande alternativ beskriver RÄTT vad en RCT kan undersöka som en tvärsnittsstudie INTE kan (A), samt två typiska kännetecken för studiedesignen RCT (B)?. Skillnad i undersökningsområde: En RCT kan undersöka orsakas- och effektsamband (kausalitet) av en intervention, medan en tvärsnittsstudie enbart kan visa korrelationer/samband vid en ögonblicksbild. Två kännetecken för RCT: Slumpmässig fördelning (randomisering) till grupper och förekomst av en kontrollgrupp. Skillnad i undersökningsområde: En RCT kan undersöka patienters djupgående och levda upplevelser av en sjukdom, vilket en tvärsnittsstudie inte kan göra. Två kännetecken för RCT: Deltagarna väljs ut via bekvämlighetsurval och följs över tid utan kontrollgrupp. Skillnad i undersökningsområde: En RCT kan mäta prevalensen av en tillstånd i en hel befolkning vid ett specifikt tillfälle, vilket en tvärsnittsstudie inte klarar av. Två kännetecken för RCT: Forskaren observerar deltagarna utan att ingripa och samlar in data retroaktivt. Skillnad i undersökningsområde: En RCT kan visa historiska samband bakåt i tiden, medan en tvärsnittsstudie alltid är framåtblickande (prospektiv). Två kännetecken för RCT: Avsaknad av intervention och användning av kvalitativa djupintervjuer.

Att arbeta evidensbaserat i den utsträckning som det är möjligt är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Vilket av följande alternativ beskriver BÄST vad som menas med evidensbaserad omvårdnad (EBO)?. Att sjuksköterskan strikt och uteslutande följer resultaten från de senaste randomiserade kontrollerade studierna (RCT), oavsett patientens egna önskemål eller den kliniska kontexten. Att vård- och omvårdnadsbeslut fattas genom en integration av bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap, sjuksköterskans kliniska expertis samt patientens erfarenheter och önskemål, inom ramen för givna resurser. Att sjuksköterskan grundar sina omvårdnadshandlingar på beprövad erfarenhet och traditionella rutinbeskrivningar som utarbetats av erfarna kollegor på den egna vårdavdelningen. Att omvårdnaden utformas helt efter patientens personliga preferenser och val, utan krav på vetenskapligt stöd eller kliniska riktlinjer.

Du arbetar på en ätstörningsenhet och vill undersöka om intag av näringsdryck hos unga tjejer med anorexi kan göra att de mår bättre psykiskt, sover bättre och går upp i vikt. Du sätter dig vid databasen PubMed för att söka efter vetenskaplig litteratur. Vilket av följande alternativ anger RÄTT söksträng för PubMed (med minst 3 relevanta engelska sökord och 1 boolesk operator) (A), samt LÄMPLIGASTE studiedesign för att utvärdera effekten av näringsdryck (B)?. Söksträng i PubMed: anorexia nervosa AND nutritional supplements AND weight gain Studiedesign: Randomiserad kontrollerad studie (RCT) eller systematisk översikt av RCT-studier. Söksträng i PubMed: ätstörningar ELLER näringsdryck ELLER viktuppgång Studiedesign: Kvalitativ fenomenologisk studie med djupintervjuer. Söksträng i PubMed: anorexia nervosa OR sleep quality Studiedesign: Retrospektiv fall-kontrollstudie. Söksträng i PubMed: eating disorders AND nursing care NOT nutrition Studiedesign: Tvärsnittsstudie (cross-sectional study).

Du arbetar på en geriatrisk avdelning där patienterna är 65 år eller äldre. Efter att ha läst Abstrakt 1 (Severity of Depression, Anxious Distress and the Risk of Cardiovascular Disease in a Swedish Population-Based Cohort) funderar du på om studiens resultat kan tillämpas direkt på din patientgrupp. Vilket av följande alternativ anger RÄTT anledning till varför resultaten i Abstrakt 1 inte utan vidare kan generaliseras till patienterna på din geriatriska avdelning, samt förklarar varför den orsaken är metodologiskt avgörande? Abstract 1 Title: Severity of Depression, Anxious Distress and the Risk of Cardiovascular Disease in a Swedish Population-Based Cohort Background: Depression is known to be associated with cardiovascular diseases (CVD). This population-based cohort study aimed to determine the association between depression of varying severity and risk for CVD and to study the effect of concomitant anxious distress on this association. Methods: We utilized data from a longitudinal cohort study of mental health, work and relations among adults (20-64 years), with a total of 10,443 individuals. Depression and anxious distress were assessed using psychiatric rating scales and defined according to DSM-5. Outcomes were register-based and self-reported cardiovascular diseases. Findings: Overall increased odds ratios of 1.5 to 2.6 were seen for the different severity levels of depression, with the highest adjusted OR for moderate depression (OR 2.1 (95% CI 1.3, 3.5). Similar odds ratios were seen for sub-groups of CVD: ischemic/hypertensive heart disease and stroke, 2.4 (95% CI 1.4, 3.9) and OR 2.1 (95%CI 1.2, 3.8) respectively. Depression with anxious distress as a specifier of severity showed OR of 2.1 (95% CI 1.5, 2.9) for CVD. Conclusion: This study found that severity level of depression seems to be of significance for increased risk of CVD among depressed persons, although not in a dose-response manner which might be obscured due to treatment of depression. Further, we found a higher risk of CVD among depressed individuals with symptoms of anxious distress. Populationens ålder i studien: Studien inkluderade endast vuxna i åldern 20–64 år, vilket gör att den äldre befolkningen (≥65 år) helt exkluderades och resultatens externa validitet (överförbarhet) för äldre saknas. Studiedesignen: Studien är en kvalitativ intervjustudie, vilket gör att resultat gällande kardiovaskulära sjukdomar aldrig kan mätas eller utvärderas numeriskt. Diagnostikmetoden: Studien använde DSM-5 för att definiera depression och ångest, vilket är ett instrument som endast får användas inom barn- och ungdomspsykiatrin. Statistiska mått: Studien redovisade sina fynd i form av odds ratios (OR) och konfidensintervall (CI), vilka enbart kan beräknas i studier på barn.