Nervsystemet

Ögats strukturer och funktion. Retina. Cornea. Lins. Iris. Choroidea.

Hörselns delar. Trumhinna. Stigbygeln. Cochlea. Hörselben. Hårceller.

Balanssystem. Båggångar. Utriculus. Sacculus. Cupula.

Frekvenskodning - Vilket alternativ förklarar bäst hur olika frekvenser uppfattas?. Alla frekvenser registreras lika i hela cochlea. Basilar-membranet har tonotopisk organisation. Endast hårcellernas antal avgör frekvens. Frekvens avgörs i hörselnerven enbart.

Synfysiologi - Varför ger skada på chiasma opticum bortfall i laterala synfält?. Alla fibrer korsar. Endast nasala fibrer korsar. Endast temporala fibrer korsar. Inga fibrer korsar.

Synprocessen - Vilka påståenden är korrekta?. Stavarna ansvarar främst för färgseende. Tappar är koncentrerade i fovea. Synnerven korsar helt i chiasma opticum. Fotoreceptorer hyperpolariseras vid ljus. Mörkerseende är beroende av tappar.

Ackommodation - Vad sker vid närseende?. Ciliarmuskeln slappnar av. Linsen blir mer konvex. Zonulatrådarna spänns. Pupillen dilateras. Brytningskraften ökar.

Hörseltransduktion - Vilka steg ingår korrekt i ljudtransduktion?. Tryckvågor → trumhinna → hörselben → ovala fönstret. Endolymfa rör sig i scala vestibuli. Basilar-membranet vibrerar frekvensspecifikt. Hårceller depolariseras när stereocilier böjs. Signalen går via n. trigeminus.

Balanssinnet - Vilka påståenden stämmer?. Båggångarna registrerar linjär acceleration. Otolitorganen registrerar gravitation. Endolymfans rörelse påverkar hårceller. Utriculus registrerar rotation. Cupula finns i båggångarna.

Skyddsmekanismer - Vilka funktioner är skyddande?. Tårvätska innehåller antibakteriella ämnen. Öronvax ökar ljudledningen. Stapediusreflexen minskar vibrationer. Blinkreflexen fördelar ljus. Ögonlock skyddar mekaniskt.

Syn – signaltransduktion - Vad händer först när ljus träffar fotoreceptorer?. Depolarisering av fotoreceptorn. Hyperpolarisering av fotoreceptorn. Frisättning av glutamat ökar. Aktionspotential bildas direkt.

Pupillreflex - Vilket påstående stämmer?. Sympatiska nervsystemet orsakar pupillkonstriktion. Parasympatiska systemet dilaterar pupillen. Parasympatiska systemet orsakar konstriktion. Pupillreflexen styrs endast av cortex.

Kammarvätska - Vilken struktur är viktigast för återflöde av kammarvätska?. Corpus vitreum. Schlemm’s kanal. Retina. Synnerven.

Färgseende - Vilket påstående är korrekt?. Stavarna kan registrera färg. Tappar finns endast i perifer retina. Tre typer av tappar möjliggör färgseende. Färgseende fungerar bäst i svagt ljus.

Hörsel – mekanik Vad är stigbygelns (stapes) funktion?. Registrera ljud. Förstärka ljud. Överföra vibration till ovala fönstret. Skapa nervimpuls.

Hörsel – frekvens Var registreras högfrekventa ljud i cochlea?. Apex. Bas. Mitten. Endast i cortex.

Ljudlokalisering Hur avgör hjärnan riktning på ljud?. Endast ljudets styrka. Tidsskillnad mellan öronen. Endast frekvens. Endast cortexaktivitet.

Skydd – öra Vad är stapediusreflexens funktion?. Förbättra hörseln. Skydda mot starka ljud. Registrera frekvens. Styra balans.

Balans – båggångar Vad registrerar båggångarna?. Linjär acceleration. Gravitation. Rotation. Ljud.

Balans – otolitorgan - Vad är otoliternas funktion?. Registrera ljud. Registrera gravitation och linjär acceleration. Styra pupillen. Reglera blodflöde.

Syn – strukturer och funktion. Cornea. Retina. Iris. Lins. Fovea.

Synbanan. Retina. Synnerven. Chiasma opticum. Thalamus (LGN). Synbarken.

Hörsel – strukturer och funktion. Trumhinna. Hörselben. Ovala fönstret. Basilarmembranet. Hårceller.

Balans – strukturer och funktion. Båggångar. Utriculus. Sacculus. Cupula. Hårceller.

Skyddsmekanismer. Tårkörtel. Blinkreflex. Öronvax. Stapediusmuskel. Ögonlock.

Ögat – grundläggande anatomi. Senhinna. Hornhinna. Näthinna. Regnbågshinna. Åderhinna.

Ögat – specialiserade strukturer. Strålkropp. Gula fläcken. Centralgropen. Tårkörtel. Synnerv.

Synbanor. Synnerv. Näthinna. Synnervskorsningen. Gula fläcken.

Örat – mellanöra. Hammaren. Städet. Stigbygeln. Örontrumpeten.

Örat – ytteröra & inneröra. Öronmussla. Trumhinna. Snäckan. Stigbygeln.

PARA IHOP + FUNKTION. retina. cornea. sclera. iris. nervus opticus.

PARA IHOP + FUNKTION. macula lutea. fovea centralis. ciliarkropp. glandula lacrimalis. chiasma opticum.

PARA IHOP + FUNKTION. membrana tympanica. malleus. stapes. tuba auditiva. cochlea.

Ögats vägg – lager - Vilket alternativ visar korrekt kombination av ögats tre lager (svenska + latin)?. Senhinna (retina), åderhinna (sclera), näthinna (choroidea). Senhinna (sclera), åderhinna (choroidea), näthinna (retina). Hornhinna (cornea), iris (iris), retina (retina). Sclera, iris, lins.

Glaskroppen (flervalsfråga) - Vad är korrekt om corpus vitreum?. En vätska som produceras i ciliarkroppen. En geléartad massa som fyller ögat. Reglerar ljusinsläpp. Innehåller fotoreceptorer.

Iris och pupill - Vad är korrekt?. Iris producerar kammarvätska. Pupillen är en muskel. Iris reglerar ljusinsläpp genom pupillen. Pupillen bryter ljus.

Ackommodation - Vad beskriver ackommodation bäst?. Anpassning av pupillens storlek. Anpassning av linsens form för fokus. Produktion av kammarvätska. Rörelse av ögat.

Fördjupning (resonemang): Hur går det till?. Ciliarmuskeln slappnar av → linsen rund. Ciliarmuskeln kontraherar → linsen rund. Zonulatrådar spänns → linsen rund. Pupillen styr processen.

Ögats kammare (para ihop). Camera anterior. Camera posterior.

Kammarvätska – produktion - Var bildas kammarvätskan?. Retina. Glaskroppen. Ciliarkroppen. Cornea.

Kammarvätska – cirkulation - Vilken väg är korrekt?. Posterior → anterior → dränering. Anterior → posterior → retina. Retina → lins → cornea. Glaskropp → retina.

Ljusreglering (flervalsfråga) Hur regleras ljusmängden i ögat?. Linsen ändrar färg. Retina absorberar ljus. Iris ändrar pupillens storlek. Glaskroppen filtrerar ljus.

Skyddsmekanismer - Vilket alternativ innehåller endast skyddsmekanismer?. Retina, lins, pupill. Tårkörtel, blinkreflex, ögonlock. Cornea, retina, synnerv. Iris, macula, fovea.

Integrerad klinisk fråga (VG) En patient har nedsatt dränage av kammarvätska - Vad blir konsekvensen?. Minskad synskärpa centralt direkt. Ökat intraokulärt tryck. Minskad ljusreglering. Förbättrad ackommodation.

Tappar och stavar – funktion Vad skiljer tappar från stavar?. Tappar fungerar bäst i mörker. Stavar ger färgseende. Tappar ger färgseende och hög upplösning. Stavar finns endast i fovea.

Tappar och stavar – lokalisation Vilket påstående är korrekt?. Stavarna är koncentrerade i fovea. Tappar finns främst perifert. Tappar är koncentrerade i fovea. Stavarna saknas helt perifert.

Synnervspapillen - Vad kallas området där synnerven lämnar ögat?. Gula fläcken. Fovea centralis. Blinda fläcken. Chiasma opticum.

Synbanan – korsning Vilka nervfibrer korsar i chiasma opticum?. Alla fibrer. Endast temporala fibrer. Endast nasala fibrer. Inga fibrer.

Synfält (analytisk MCQ) Vad händer vid skada på chiasma opticum?. Total blindhet. Bortfall av centralt seende. Bortfall av laterala synfält. Endast höger öga påverkas.

Synbarken Var sitter synbarken?. Frontalloben. Parietalloben. Occipitalloben. Temporalloben.

Signalöverföring Vilket är korrekt flöde?. Retina → cortex → synnerv. Retina → synnerv → chiasma → cortex. Synnerv → retina → cortex. Cortex → retina → synnerv.

Integrerad förståelse – retina Vad händer i retina?. Endast ljusbrytning. Omvandling av ljus till elektriska signaler. Endast blodförsörjning. Muskelrörelser.

Klinisk koppling – blind fläck Varför märker vi normalt inte vår blinda fläck?. Den ligger i fovea. Hjärnan fyller i information. Den innehåller tappar. Den används inte.

Sjuksköterskans roll - Vilket är bästa sättet att främja synhälsa?. Undvika allt ljus. Regelbundna synkontroller och skydd mot UV-ljus. Endast vila ögonen. Inte använda glasögon.

Ytterörats funktion (flervalsfråga) Vilken är ytterörats huvudsakliga funktion?. Omvandlar ljud till nervimpulser. Samlar in och leder ljud till trumhinnan. Reglerar tryck i innerörat. Analyserar frekvenser.

Hörselbenens funktion - Vad är den viktigaste funktionen hos malleus, incus och stapes?. Skapa nervimpulser. Förstärka och överföra vibrationer. Registrera frekvens. Skydda innerörat.

Innerörat – receptorceller (flervalsfråga) Vad kallas sinnescellerna på basilarmembranet?. Fotoreceptorer. Hårceller. Ganglieceller. Gliaceller.

Transduktion - Vad händer när vätskan i cochlea sätts i rörelse?. Retina aktiveras. Hårceller böjs och depolariseras. Trumhinnan vibrerar. Pupillen förändras.

Frekvensanalys (flervalsfråga) Hur kan vi skilja på olika frekvenser?. Genom olika nervbanor. Genom att hela cochlea reagerar lika. Genom att olika delar av basilarmembranet aktiveras. Endast via cortex.

Ljudlokalisering - Hur avgör vi varifrån ett ljud kommer?. Endast via ena örat. Genom skillnader i tid och intensitet mellan öronen. Endast genom frekvens. Endast via balansorganet.

Kranialnerv (flervalsfråga) Vilken nerv leder signaler från hörsel och balans?. N. trigeminus. N. opticus. N. vestibulocochlearis (VIII). N. vagus.

Skyddsmekanismer - Vad är funktionen av musculus stapedius och tensor tympani?. Förstärka ljud. Dämpa vibrationer vid starkt ljud. Skapa ljud. Registrera frekvens.

Ljudegenskaper (flervalsfråga) Vad avgör ljudets tonhöjd?. Amplitud. Frekvens (Hz). Decibel. Tryck.

Balans – struktur (flervalsfråga) Vilka strukturer ingår i balansorganet?. Retina och synnerv. Cochlea och trumhinna. Otolitorgan och båggångar. Hörselben.

Balans – funktion (flervalsfråga) Vad registrerar otolitorganen?. Rotation. Gravitation och linjär acceleration. Ljud. Tryck.

Balans – båggångar (flervalsfråga) Vad registrerar båggångarna?. Linjär rörelse. Rotation. Ljud. Temperatur.

Balans – integrering (analytisk MCQ) Vad händer när du vrider huvudet åt höger?. Båda sidor signalerar lika. Höger sida minskar signal. Höger sida ökar signal, vänster minskar. Ingen signal.

Klinisk förståelse – balans Varför blir man yr vid störning i balansorganet?. För lite blod. Felaktig signalering till hjärnan. Ökad hörsel. Minskad syn.

Integrerad process Vilket är korrekt flöde för hörsel?. Auricula → cochlea → trumhinna. Auricula → trumhinna → hörselben → cochlea → nerv. Cochlea → auricula → hjärna. Trumhinna → cortex → cochlea.